Exkl moms: 2,85€
Bekväm sådd utan gallring!
Högavkastande senmognande sort: period från uppkomst till skörd 125-130 dagar.
Rotfrukterna är cylindriska. Längd 16-19 cm, vikt 150-200 g.
Ytan och kärnan är röd-orangea. Fruktköttet är saftigt, mycket sött, med utmärkt smak.
Rekommenderas för färsk konsumtion, bearbetning och lagring.
* Morot är en köldtålig gröda. Placeras på lätt lerjord och sandig lerjord.
Under estniska förhållanden sås den från slutet av april till början av juni. För att få en tidig skörd genomförs höstsådd (inför vintern) i slutet av oktober.
Sådjupet är 1-2 cm beroende på jordtyp. Fröna börjar gro vid en temperatur på +3+4°C. Det är viktigt att hålla jorden fuktig.
Den första gallringen sker i fasen av det första paret riktiga blad, den andra – när rötterna är fingertjocka. Den optimala temperaturen för tillväxt och bildande av rotfrukter är +20+22°C.
Vattning och luckring – vid behov. Skörd av rotfrukter från juli till början av oktober.
...Jorden för morotssådd bör förberedas på hösten. Gör bäddar 15-18 cm höga (på våren värms jorden upp snabbare på sådana bäddar). Före höstgrävningen tillsätts 25 g superfosfat och 20 g kaliumsalt per 1 m².
...På våren måste bäddarna grävas om igen, tillsätt 15 g ammoniumnitrat per m², jämna till och packa lätt. Om jorden är mycket mager tillförs organiskt material (kompost, humus, torv, brunnen gödsel) på hösten med 4-5 kg per 1 m².
...Före sådd blötläggs vanliga morotsfrön (ej på band) för att få snabba och jämna skott. Blötläggning av frön utförs i rent kranvatten i 1-1,5 dygn, byt vatten 3-4 gånger under denna tid. Därefter sprids fröna på en duk i ett tunt lager och torkas tills de blir torra nog att strös.
...Medeltidiga morotssorter sås tidigt på våren, och tidiga sorter - 2 veckor senare, så att rotfrukterna inte växer över vid skördetiden. Överväxta rotfrukter spricker, lagras dåligt och förlorar sina värdefulla smak- och näringsegenskaper.
...Vid sådd av morötter inför vintern kan du få rotfrukter 15 dagar tidigare. Bäddar för sådan sådd förbereds på hösten. Vid de första frostarna (oktober-november) sås torra morotsfrön i fåror, täcks med ett tunt lager jord (1 cm) och mulchas ovanpå med torv eller humus i ett lager av 3-4 cm. Utsädesmängden för morotsfrön vid sådd inför vintern ökas med 20-25 procent. Minst 1 gram frön sås per 1 m².
...På våren sås morötter på bäddar i fåror. Avståndet mellan fårorna är 20 cm. Utsädesmängd 0,8 g/m². Fårorna täcks med ett lager jord på 2 cm och mulchas med torv eller humus. Morotsskott dyker upp den 14:e - 15:e dagen. När skotten dyker upp, efter 10 dagar, genomförs den första gödslingen med ammoniumnitrat - 20 g/m², i radmellanrummen med nedmyllning i jorden. Om jorden är torr måste grödorna vattnas ordentligt efter gödsling.
...Växtskötseln består av luckring, förstöring av skorpan som bildas efter regn, ogräsrensning, gallring, gödsling och vattning. Morötter tål ogräs dåligt: för att få en bra skörd är det viktigt att hålla odlingarna rena.
...Den första gallringen av morötter utförs när de första riktiga bladen dyker upp. Avståndet mellan plantorna lämnas 1 - 1,5 cm. Den andra gallringen utförs 15 dagar efter den första. Efter den andra gallringen ska avståndet mellan plantorna vara 3 - 4 cm. Efter varje gallring måste växterna vattnas. Efter den andra gallringen gödslas växterna med fosfor-kaliumgödselmedel: 20 g kaliumsalt och 25 g superfosfat per 1 m².
...Det är nödvändigt att vattna morötter i tid, särskilt i de första faserna av växtutvecklingen, eftersom tillväxten försenas vid brist på fukt, och rotfrukterna blir små och missbildade.
* Morötter utmärker sig genom ett högt innehåll av karoten - i morotsjuice finns det 4 gånger mer av det än i tomat- och aprikosjuice.
Morötter sticker ut bland andra grönsaker genom ett ökat innehåll av kaliumsalter, vilket är särskilt nödvändigt vid sjukdomar i hjärta, blodkärl och njurar.
Effekten på kroppen av bioaktiva ämnen som finns i morötter visar sig i ökad vitalitet, minskad mottaglighet för infektioner, reglering av vatten- och vatten-saltmetabolism och stimulering av regenerativa processer.
När det gäller innehållet av fytoncider (ämnen som har en skadlig effekt på patogen mikroflora) är morötter nästan lika bra som vitlök och lök.
Morötter har antiinflammatorisk, vätskedrivande, laxerande, laktogen (mjölkdrivande), kramplösande, antitumör-, avmaskande och sårläkande effekt.

